Måndagsmosig

Givetvis är jag redan tillbaka på banan, även om jag tycker att måndagar är i särklass den segaste dagen av alla veckodagar. När jag var liten hade jag en t-shirt med Garfield där det stod "I hate mondays". Undra om min föräldrar visste hur rätt dom hade när dom drog på mig den!?

Bild lånad från http://www.t-shirtguru.com/

Var vänlig & tyck synd om mig

Idag tog orken, tålamodet & energin slut. Har den senaste tiden gjort ALLT för att visa fram fötterna genom att ta på mig allt arbete jag blivit erbjuden. Alltifrån 2 timmars pass till att kliva upp 4.30 för att arbeta öppning, kör även ett extrapass söder om stan för att det är kris på ledare där. Dessutom, som jag tidigare nämnt, har jag lagt tusen timmar på intervjuer & inskick av ansökningar. Har inte en helt ledig dag i sikte den närmaste tiden. Lägg till fet ekonomisk kris, att sparpengarna sinar & ungefär 15 missade frilägen i dagens korpmatch. Så idag när jag inte blev godkänd PT för Sats tog det stopp. Tvärstopp. Nu är jag slut. Ligger i sängen med rödsprängda ögon & tycker väldigt synd om mig själv. Vill dra täcket över huvudet & inte vakna för ens någon kan erbjuda mig ett jobb med fasta tider & lön. (Eller så tar jag en sjukt lång tuppis nu, äter lördagsgodis, sover tolv timmar i natt, tar en promenad, ser solen & får en härlig kommentar av ett gulligt ShowKidz-barn i morgon & jag är på banan igen. Lyckligtvis är man inte så svårflörtad.)

Den mest upptagna arbetslösa Lina

Det är jag det. Jag hetsar runt överallt. Denna vecka har jag och har haft intervjuer inbokade tisdag, onsdag, torsdag, fredag och PT-uttagning på SATS på lördag. Däremellan har jag jobbat (min första!) stängning i reception. Tur att man är cool & inte blir spattig, knäsvag, svettig & gråtfärdig av nervositet vid bankning av kassa (min älskling vill ha ett omnämnade för att han hoppade i kläderna & kom & hämtade mig, vilket han givetvis får för det var guld värt. Love u!). I morgon arbetar jag öppning (min första!), känns lugnare. Min hjärna är dock överhettad av all information om öppningar, stängningar, knappar hit & dit, koder här & där, dörrar, kvitton, papper, intervjuprestationer....you name it. Ett under att jag fortfarande hittar hem (läs Pias blogg så fattar ni). Förhoppningsvis ger väl detta flängande resultat & hoppas på att jag snart har en anställning.

En ängel räddade min träning

Jag skulle ha tränat på Odenplan med lillasyster men hon har halsont. Orka åka ända dit ensam, byta tåg & joxa tänkte jag. Bokade om passet till Stadshagen, 4 min t-bana är mer min cup of tea. Hamnade på väntelista på passet i tron om jag skulle få en plats. Men nej. På väg tillbaka till omklädningsrummet för att samla mina förvirrade tankar angående vad jag skulle träna nu knackar en kvinna mig på axeln & säger att jag kan få hennes biljett för hennes man fick inte heller plats. Viken ängel! Sånt händer inte på riktigt men i dag räddade en ängel min träning.

Published with Blogger-droid v1.6.7

Veckan som var, veckan som jag tar

Veckan som var fyllde jag med jobb på MiniSats & receptionen, premiärat Absolute ShowKidz klasserna, träffat Pia, fikat med Julia & fick återigen följa med Anna & Ester på babysim (& denna gång dök hon). Avslutade veckan med middag hos Anna, Kennet & Ester. Denna vecka kommer förmodligen innehålla mindre jobb, suck. Så jag inleder måndagen med att gå till arbetsförmedlingen, dubbelsuck. Två intervjuer inbokade & antar att morgondagen får bestå av jobbsök, jobbsök, jobbsök....

Finbesök

Idag hade jag en hedersgäst till middagen, ingen mindre än Pia. Hon är på visit i Stockholm & jag fick finally se hennes fina nuna. Det var sannerligen inte i går. Mycket jobbspekulationer men även lite inredningsfunderingar. Mötte upp henne utanför hennes gamla lägenhet här i Solna & vi hade varit grannar om fröken hade behagat att bo kvar, mindre än 10 minuters promenad. Så nära varandra har vi typ inte ens bott i Gävle. Det vore ju som en dröm om hon bestämde sig för att flytta tillbaka...

(Här hade det passat fint med en fin (läs cool) bild på mig & Pia tillsammans, tyvärr måste jag meddela att det inte finns några sådana i mitt arkiv. Frågan är om de existerar överhuvudtaget?).

Kärlek 365 dagar om året

Dagen till ära tänkte jag göra ett inlägg om kärlek. Har tänkt göra det flera gånger (idag passar ju ypperligt så jag tar tillfället i akt) då det titt som tätt slår mig hur lyckligt lottad jag är. Det finns så mycket kärlek runt omkring mig. Stundtals finns det så mycket i mitt hjärta att det nästan bubblar över så att jag funderar på hur mycket kärlek som kan rymma i en människa. Svaret är (nog) oändligt. Min kärlek nummer uno är givetvis min fantastiska Ludvig. I tid & otid älskar jag honom. Trots trista vardagar, sjuhundrafemtio träningar & matcher & sedvanligt mat- och städbråk skulle jag inte vilja byta ut honom för nåt i världen.

Utöver det har jag en familj med underbara systar (jag har faktiskt bara syrror) jag älskar över allt annat & nytillskottet Ester (som nog är min inspirationskälla till detta inlägg). Den lilla krabaten har fått mig att häpna över hur starkt jag känner, hur mycket kärlek det faktiskt finns. Även Ludvigs fina familjer som alltid tar emot mig med öppna armar. Och sist men absolut inte minst alla fina, härliga vänner. Helt enkelt kärlek till alla nära & kära för att jag tycker om er varje dag 365 dagar om året!

Living our brand!

Hela veckan har gått i SATS tecken, har jobbat typ hela veckan på SATS Vällingby C & helgen rundades av med en SATS inspirationsdag & fest. Så i går provade jag på Training for runners & Parkour. Idag har jag träningsvärk (Training för runners), ont i axeln av alla sneda rullningar/kullerbyttor (Parkour) & huvudvärk samt dynggtrött (festen). Fortsätter att jobba en del i veckan, tack & lov!

Jobba, jobba

Från att ha suttit & pillat navelludd om dagarna så bara ramlar det in jobb, gött!

Published with Blogger-droid v1.6.7

Mardrömmen är över!

Har äntligen fått reda på betyget på C-uppsatsen. Lägsta möjliga betyg men jag kunde inte bry mig mindre. Kan äntligen lägga tre års studier bakom mig. Grattis Hälsopedagogen Lina! Nu kan jag torka mig i rumpan med alla arbeten & har således ungefär tre års förbrukning av toapapper. Hellre skavsår i röven än skavsår i hjärnan. Tack för det televerket!

Hiss eller diss?

Eftersom jag i princip inte har något liv för tillfället så försöker jag piffa upp bloggen. Vad tycks, hiss eller diss?

Energikälla

Ester är i alla fall sannerligen en energikälla, svårt att inte trivas i hennes närvaro. Så här glad ser Ester ut när morsan Anna pimpat henne med rosa Hello Kitty overall...

...hon verkar trivas bättre i den mer coola outfiten med brillor.

Diagnos slappkorv?

Att jag inte är så pigg på att kliva upp ur sängen om mornarna borde vid det här laget vara känt. Jag tar mig dock i kragen på vardagarna & tar mig upp utan att sova bort hela dagen, ibland (läs ytterst sällan) till & med okristligt tidigt som vid 7. Väl uppe efter lite frukost osv burkar det ändå kännas okej men generellt sätt är jag dödens trött. Spelar ingen roll om jag sover för mycket, för lite eller lagom. Spelar ingen roll om jag tränar för mycket för lite eller lagom. Spelar ingen roll om jag gör hundra saker, lagomt eller ingenting. Jag längtar allt som oftast till att få lägga huvudet på kudden. Tragiskt jag vet, men vad fan är orsaken? Börjar verkligen fundera på vad det är som är min energitjuv kontra energikälla...

Let´s dance

Är du 4-6 år eller 6-8 år kan du komma & prova att dansa med mig på SATS Vällingby C i morgon kl. 10.30 och 11.15. Ju fler barn desto roligare & givetvis är jag kung på att dansa russki pusski & andra danser (lite smygreklam har aldrig skadat).

Idag har jag övat danser inför prova på dagen i morgon, varit barnis åt Ester när Anna klippte håret & en tripp förbi Barkaby. Familjen Norelius/Witasp tycker att det luktar fisk i lägenheten sen fiskmiddagen i måndags & eftersom vi svängde in på Ikea passade vi på att köpa upp typ hela doftljuslagret. Nu har Ludvig bombat varenda hörn i lägenheten så att jag känner mig näst intill snurrig i huvudet.

På´t igen

Tränigsvärken är faktiskt pinsam, den har suttit i sen i lördags & jag föredrar fortfarande att åka rullstol i stället för att använda benen. Jag har promenerat, stretchat, masserat & legat på spikmattan men satan vad ont jag har. Ludvig skrattar & funderar på om jag håller på & utvecklar en ny muskel. Hur dålig form är jag i egentligen?

Vilade från träning i går men idag är det på´t igen. Träningsvärken får ge vika för ett Bodycombatpass med lillasyster Sanna. Har varit lite skeptisk mot Bodycombat men den nya koregrafin är faktiskt grymt rolig. Att jag inte ser ut som den coolaste katten i lokalen med mina ograciösa sparkar bryr jag mig föga om.

Om dagarna pysslar jag med diverse att-göra-saker & rensar bland papper. I morgon eftermiddag är det dags för en ny arbetsintervju, ber till högre väsen om att jag får det för det är nämligen lite av ett drömjobb. Please ge mig det!!!!!